Mutter, mutter. Morr, morr
Är så besviken. Har drömt hela natten att det går bra på måndag, och nog hoppas jag på det också. Men alla jag pratar med säger samma sak… "Då är det väl ändå försent…"
Det verkar som om de inte ens vill anstränga sig att muntra upp mig, att få mig att hoppas att det kan gå, att Elven kan få valpar i alla fall.
Jag vill ju så gruvligt gärna. De var ju så fina ihop.
Det tog två timmar innan Elven lät Bamze försöka, och väl då så skrek hon till vare gång han kom nog nära. Men de ville, men Elven tyckte det var obehagligt. De var nog trötta också, de hade ju sprungit och busat två och en halv timme i sträck.
Jag orkar inte dra allt, men jag tror inte att det är Elven det är fel på.
Ingen vill riktigt uppmuntra mig heller. Andreas menar att det inte var meningen, men han är bara glad för då slipper han gå orolig.
Det känns som om det bara är jag som vill det är. De jag har pratat med har själva väntat valpar och de senaste kullarna har slagit fel för båda, det har inte blivit några valpar. Men jag tycker de borde veta hur jag känner mig, vill ju så mycket.
Jag svär, muttrar och gråter här i min ensamhet den tidiga morgonen. Men en sak är säker, jag anklagar inte Elven, hon förstod inte vad som hände, och hon är ju såpass fundersam på nya saker. Jag snarare sörjer med henne, hon skulle bli så bra mamma…
Jag hoppas att alla runt dig egentligen bara vill ditt bästa; att du inte ska bli besviken. Det de kanske inte förstår är att man kan bli besviken på dem som inte tror på samma saker som en själv, som ger upp när det finns hopp kvar om man kan se det… Jag kan inte säga att jag förstår hur du känner, för jag har inte försökt para något djur. Men jag hoppas det löser sig på något sätt. Med en massa tur kanske det går bra imorgon? Jag hoppas det iaf.
Alltså, det där med att para hundar är en riktig process. Jag vet inte hur många gånger Ann-Sofie lät Madde och Nelson prova på innan det gick helt smidigt.
Andreas har egentligen rätt – Elven kanske inte är redo, och man måste låta henne och Bamze ta det i sin egen takt, och det kan innebära många parningsförsök. Men hundarna vet hur det funkar, de måste bara vara redo själva.
Men efter tillräckligt många försök kommer de att para sig, och sen är det bara upp till moder natur om det blir valpar eller ej. Jag håller tummarna för dig och Elven och hoppas att det blir en mysig liten kull med lurvbollar.