Elven.nu

Jag hatar den här tiden på året!
Den tiden då "allt som gömts i snö kommer fram i tö"…
Den tiden då snömöglet gör sig synligt och förpestar allt runtomkring. Hundlortarna kan jag acceptera, men snömöglet har inte en snäll effekt på mig.
Det gör nämligen så att jag under en tid inte tål mina egna hundar.

Nu exempelvis. Efter tre och en halv timmes sömn vaknar jag flämtandes, kan inte få luft. Och då börjar den vansinniga jakten på allergimedicinen. Inhalatorn och allerginässprayen finns aldrig på samma ställe. Alltid hittas en av dem, men inte båda. Men jag behöver båda. Inhalatorn för att hindra paniken, nässprayen i det långa hela.
Och så klart var hösnuve-tabletterna slut så jag kan inte börja ta dem för att veta att jag ska kunna sova kommande natt.

Det är bara snömöglet som tar det så långt att hundarna och jag inte riktigt kan matchas. Björken sätter sig mer på ögonen och det går att medicinera bort det mesta av. Det är aningen som oroar mig mest. Det är inte precis kul att vakna med andnöd.
Jag äter Kestine hela våren och en bra bit in på sommaren. Det är den som fungerar bäst för mig, problemet är bara att jag får nedsatt lukt, eller vad man kan kalla det. Men det tar jag hellre är "restless legs" (som jag får av andra allergimediciner) eller att helt vara utan dem.

En sak vet jag med säkerhet i alla fall. Inte hälsa på pappa och hans katter innan jag går på Kestine igen, för katterna tål jag inte, året om, och skulle jag hälsa på omedicinerad nu, då skulle nog hela halsen slå igen rätt fort.