Elven.nu

oj, var ska jag börja… Huvudet orkar inte riktigt med, är så trött att jag inte riktigt vet något, det är farligt att vara i friskluften…

Vi for i alla fall ut i skogen, och skulle lägga ett ytterst enkelt spår, rakt frem 50 meter. Det var jobbigt att hålla reda på allt, dels dra klöven efter sig, dels bloda på ena sidan, inte där klöven skulle dras, och sätta upp snitslar. Men man kom igång och fick ett litet spår lagt, med en klöv knuten i ett träd i slutet.

Och så var det bara att vänta en timme. Det ska väl ligga längre men då det var första gången så fick det vara så pass färskt.
Det blev mycket prat under tiden. Om hundar så klart, och nog utfrågades instruktören ganska mycket.

Så var det första hundens tur. Aussien. den hår gått bruksspår tidigare så för den var det enkelt. Men den spårade spårläggaren och sprang snabbt förbi klöven. Men hon kom på att det luktade mindre och vände och hittade klöven.
Storpudeln hade lite svårt att förstå vad det var matte vill, men efter lite fundering trillade det ner och med näsan i backen hittade även den sin klöv.
Så var det Elvens tur. Jag peppade henne mycket i början så hon inte skulle gå och sova. Hon funderade vad det var jag ville, men nog luktade det gott, och nog gick lite mossa med "dressing" ner under vägen. Men så blev hon nödig och svängde av från spåret, och då tapade hon lite vad hon skulle göra. Men så fort hon kom på det så gick det snabbt. Och klöven blev hon överlycklig av att se! Hon brukar få det någon gång, och det är hennes namn som står på grisfötterna vid jul, så en djurfot är en underbar belöning för henne.
Jag fick nästan inte tillbaka den, fick muta med lite blodpudding och då gick det.
Så var det sista hunden, mellanpudeln och även han hittade klöven.

Vi är båda bitna av det. På vägen hem kom jag på mig själv med att tänka, "igen, jag vill göra det igen nu!"
Elven sitte roch vaktar frysen när hon inte sover. Hon såg mig lägga in klöven där…
Nästa kursdag är på lördag.