Elven.nu

Pappa ringde i morse och frågade om jag ville följa med till Luleå/Boden bara en snabbsväng. Han skulle hämta Ann-Louise som hälsat på en bekant i Boden och samtidigt ville han handla lite. Så jag följde med som sällskap, hade inte råd att shoppa.
Så klart så är det stora samtalsämnet här uppe torkan och skogsbränderna som härjar.
Vi passerade ju Harads och Boträskfors (vet inte om det stavas så), där den stora skogsbranden härjar just nu. Den är inte under kontroll och jag kände mig ganska liten. Det var så mycket rök och jag hade inte föreställt mig den så. Här och där kunde man se rökpelare och då insåg man att det just där brann just nu.
Att känna att man inte kan göra något själv för att hjälpa till då man inte har musklerna eller pengarna till det gör att man verkligen blir liten.
Ju längre jag satt i bilen och lyssnade på radio, ju mer irriterad blev jag. Någon viktig karl i Boden satt och skröt om att den och den politikern skulle komma upp under morgondagen, men sa i andetaget senare att de inte skulle till brandplatsen. Bortkastade pengar! Vad ska de göra, sitta på en stol och använda sin mun, för att prata och garanterat äta… Och kunde inte jag föreställa mig hur det såg ut, då kan inte de det heller.
Nä, bäst jag slutar nu om den branden, annars finns risken att jag går för långt.

I alla fall. Det pågår en brand i Muddus också. Jag tror att den har hållit på lite längre också men att den varit under kontroll. Men imorse när jag och pappa for så luktade det rök ute, kan tro att det kom därifrån för vinden låg på rätt.
Muddus är kanske fyra mil härifrån, och röken jag såg utanför Harads täckte lätt ett område på fyra mil…

Men det betyder att man har en brand på vardera sidan om samhället. Kan jag känna mig mindre?